Men det har hänt en del sedan sist:
Lendify
I och med att Lendify införde sin andrahandsmarknad för låneportföljer tog jag direkt chansen att avyttra mina två avartsportföljer. Dels hade jag en autoinvestportfölj för lån med löptid på 1 år. Den portföljen slutade jag att mata väldigt fort just då antalet lån med löptid på ett år var så få. Den portföljen innehöll endast ett lån.Min huvudportfölj, det vill säga de lån jag hade utan "säkerhet", dvs utan kreditfond, avyttrade jag också just för att jag faktiskt inte ville ha lån utan den säkerheten Lendify erbjuder i autoinvestkonton.
Jag flyttade därefter över medel till min autoinvestportfölj för lån med löptid på 3 år för att innehålla de 25% jag tänkt mig ska ligga räntebärande (resterande 75% har jag alltså placerade i andra värdepapper av olika slag). Det som blev över flyttade jag tillbaka till Avanza. En helt vanlig balansering med andra ord.
Några veckor senare blev jag lite sned. Jag vet inte om det är tur eller otur, men jag stör mig på att jag inte får välja riskprofil för autoinvesteringar. Även om det säkert är bra med en autopilot som fördelar mina medel på ett sätt som gör att jag kan känna mig trygg och sova gott om natten, skulle jag ändå vilja påverka, i någon mån, hur medlen fördelas. Jag skulle hellre vikta mina placeringar mot kreditnivå C-E än jämt fördelad över hela området (A-F). Min irritation skapades då jag fick ett antal lån med ränta (till mig) om 0,95%. Visserligen räknas alla pengar, men jag bedömer att risken är för stor i förhållande till avkastningen när jag ges så pass låg ränta. Att hålla mig till att själv välja lån är förstås en möjlighet, men den kreditrisken bedömer jag som mycket högre även i förhållande till den högre avkastningen.
Så jag avyttrade även min sista portfölj och förde över pengarna till mina andra värdepappersportföljer.
ETF-Bomben
Under veckan som gått meddelade Avanza, kanske onödigt kryptiskt, att köp av vissa värdepapper utanför EU inte längre skulle vara möjligt. Det är en ny lag som träder i kraft och som ställer högre krav på att de som ställer ut värdepapper ska ha specifik redovisning omkring instrumenten. Något som utanför-EU-bolag inte verkade vara så pigga att finna sig i.Effekten blir att ett stort antal ETFer (främst vad jag brytt mig om) från stora förvaltare som Vanguard, Blackrock, Global X mfl inte längre kommer att gå att köpa.
Jag kan bara anta att de pengar som kommer från EU varken gör från eller till för dessa förvaltare och att de klarar sig bra med deras återstående marknad, eftersom de valt att inte finna sig i dessa nya krav. Det kan naturligtvis vara så att förvaltarna underskattat eller inte förstått effekten, men jag måste ändå luta mig på en positiv människosyn och gissa att det har varit välinformerade beslut.
Det kan förstås också vara så att det finns någonting att dölja. Återigen, den positiva människosynen. Det borde gå att kunna tjäna pengar utan att bluffa.
Brasklappen var att fram till början av det nya året går det att köpa andelar, därefter endast sälja.
Jag gillar ETFer av flera skäl. Dels finns det en omedelbarhet i köp/sälj. Det finns också så många nischade ETFer som tilltalar mig i hög grad i jämförelse med att plocka ut aktierna själv.
För mitt barns sparande har jag sneglat en hel del på ETFer som jag tror är bra investeringar på längre sikt. Halvledare, robotik och automatisering samt AI är områden som jag tror kommer att växa. Att en förvaltare nosar upp bolag och allokerar och gör så att jag slipper är mycket bekvämt och oftast till rimliga avgifter.
Men barnets portfölj innehöll just nu mitt Magic Formula experiment. Eftersom jag valde en mycket naiv (läs lat) väg till Magic Formula blev det minst sagt suboptimalt. Visserligen har det bara gått fyra månader, men jag kan likväl identifiera några misstag som portföljen fått sona för -på grund av lathet och naivitet.
Lite Due Dilligence och filter hade nog inte skadat när jag plockade ut papperen.
Hur som helst, MF-experimentet fick stryka på foten. Då det finns ett antal papper som gått bra under perioden (ex SAS och Boliden) avyttrade jag dessa och klev istället in i fyra ETFer, att behålla på längre sikt. Resterande papper får ligga kvar just nu. De ETFer jag köpte blev:
- Global X Social Media ETF
- Global X Robotics & Artificial Intelligence
- Janus Obesity ETF
- VanEck Vectors Semiconductor ETF
Jag hade också en plan om att arbeta med trender och sektorsrotation på de amerikanska börserna just genom ETFer. Den planen fick skrinläggas tyvärr med den här nyheten, just nu. Lite mer om det nedan och i nästkommande inlägg.
Analysplattformen
Den är klar! Och användbar! Eller, ärligt talat, den innehåller den information jag ville lagra och analysera. Den följer de signaler jag vill och rapporterar det den skall. Den blev faktiskt färdigställd i slutet av oktober.Och då upptäckte jag det förskräckliga. De svenska/nordiska börserna innehåller för få värdepapper.
Så, nu är det väl dags att beskriva lite vad det är jag gjort och vilka mål jag hade för den här analysplattformen.
Bara lite bakgrund först.
När jag såg @Kavastu posta sina HSI blev jag nyfiken på vad Point and Figure-diagram var. De ser ju skvatt galna ut. Så jag läste på lite, bland annat här. Det gjorde mig tillräckligt nyfiken för att köpa en bok som innehöll lite mer och valet föll på den här boken av Thomas J. Dorsey. I de närmaste inläggen tänker jag berätta mer och djupare om hur jag tänkte mig testa en strategi omkring innehållet i den boken, och andra böcker. Inledningsvis beskriver jag bara vad jag gillade med boken och diagramtypen och vad jag realiserat i min plattform.
Point and Figure är en chart som tolkar balans mellan tillgång och efterfrågan, utan att blanda in volym. Den tittar endast på ett värdes rörelse. Den tar inte heller hänsyn till tid, vilket i sig tar bort en hel del noise. Små kursrörelser fram och tillbaka inom ett visst intervall kommer inte heller att synas i diagrammet. När en kurs faller/stiger tillräckligt mycket så kommer nya X eller O att ritas ut, eller om det blir en teckenvändning så tillkommer en ny kolumn. Men det här är inte undervisning i hur P&F-diagram skapas. Min poäng är att noise försvinner. Jag är inte intresserad av att se små kursrörelser, jag vill se när någonting större händer.
Dorsey använder den här typen av diagram till mycket. T ex hur man tolkar korta och långa trender för att se om marknaden är bullish eller bearish. Ta procentandelen av aktier (eller vilka värdepapper som helst) inom en delmängd av aktier (ex Large, Mid och Small Cap bland svenska aktier) och se hur många av dem som har en köpsignal enligt varje enskild akties P&F-chart. Är andelen aktier med köpsignal stor, då är efterfrågan stor, eftersom aktierna har stigit. Och då är marknaden bullish. Det här är, gissar jag, en av de fem variablerna Kavastu anger att han bygger sitt HSI på.
Vidare tittar Dorsey på andra procentsatser, som hur många aktier handlas över sitt MA150 eller MA50 och ritar återigen ut den här procentsatsen i ett P&F.
Kontentan, och det som tilltalar mig är just att när noise försvinner så kvarstår bara den stora bilden. Man tittar på hur den marknaden/delmängden av marknaden rör sig.
Och det är det min analysplattform gör. Den beräknar den här statistiken (och lite mer) för hela Norden, för varje enskilt land. För varje lista inom varje land. För varje sektor oberoende av land samt varje sektor i varje land. Det ritas charts och signaler tolkas och varje kväll efter att jag stoppat in exportfilen från Börsdata så får jag en blick över hur marknaden ser ut i de stora penseldragen.
Dorsey beskriver också en hel del som hur han använder sig av RS (Relative Strength, blanda inte ihop med RSI) för att jämföra papper med varandra. Sektorer mot varandra. Sektorer mot Landet. För att se vilka sektorer som det är fart i och vilka papper som är starkast inom en sektor eller lista osv.
För att visa jämförelsen mellan två saker (aktie, sektor, bransch etc) använder Dorsey återigen P&F som diagram. Vilket återigen tar bort en hel del noise. När någonting syns i ett diagram så är det en tydlig rörelse i någon riktning. Och kaninhålet blir allt djupare. Dorsey föreslår också olika former av poängsättning för att bedöma hur stark en aktie eller sektor är.
Med en aktie som exempel:
Hur går aktien på egen hand. Trendar den upp eller ned, köp eller säljsignal? Hur står sig aktien mot index? Hur står sig aktien jämfört med andra aktier inom sin sektor? Och ungefär samma analys görs för sektorer, eller branscher. När det gäller index att jämföra mot beräknar jag egna jämnviktade index för alla nordiska börsernas papper tillsammans, för varje sektor, land, lista och relevanta kombinationer därav.
Och det här (och lite mer) har jag nu nästan automatiserat. Om Börsdata kunde släppa till med ett API för att hämta data så skulle jag kunna automatisera resten.
Men det är många sektorer, speciellt i våra grannländer, som inte har tillräckligt många aktier i sig. Ännu värre blir det med fördelning per bransch. Med för få datapunkter blir det väldigt rappligt och det blir, i princip, bara noise. Den svenska listan "Alternativa" innehåller en aktie. Spiltan. Den listan är 100% Bull eller 100% Bear, oftast det föregående. Det finns liksom ingen gråskala där. Och det är synd. Det begränsar utrymmet där det här verktyget blir ett stöd. Men inte till den grad att det är obrukbart.
Jag gillar diagramtypen för att den slätar ut information till breda penseldrag. Det blir ett fint fågelperspektiv och för mig väldigt angenäm grund att utgå från när beslut ska fattas. I nästkommande inlägg, ursäkta tjatet, tänker jag berätta hur jag använder plattformen och hur fundamental analys får vara med på ett hörn. Helt enkelt hur jag just nu väljer att formulera min investeringsfilosofi, strategi och taktik.
Until next time!